Frågor och svar

 

Frågor och svar om Värderingsdatas värderingstjänst

Vilka bostadstyper kan värderas i tjänsten?

I värderingstjänsten kan du värdera villor (typkod 220) och bostadsrättslägenheter.

Vilken information ligger till grund för värderingen?

Den information värderingstjänsten använder sig av bygger på data från Lantmäteriet, när det gäller villor,
och Mäklarstatistik AB när det gäller bostadsrätter.

Hur lång tid tar det innan en försäljning blir officiell, dvs tillgänglig i databasen?

När det gäller villor så blir en försäljning tillgänglig när Lantmäteriet har registrerat lagfarten.
Det tar allt från några veckor till några månader innan inskrivningsmyndigheten fört in ärendet hos
Lantmäteriet. Vår databas fylls på med färska lagfarter varje dag.

När det gäller bostadsrätter så uppdateras databasen 1 gång per månad. Uppgifterna bygger på
data från Mäklarstatistik AB.

Påverkas värdet av att jag renoverat mitt hus?

Både ja och nej. Det påverkar värdet den dagen Lantmäteriet uppdaterar fastighetsregistret med
de nya förutsättningarna för bostaden. Så länge de nya uppgifterna inte finns registrerade hos Lantmäteriet
påverkas inte värdet vid en värdering eftersom värderingen då baseras på de gamla uppgifterna om bostaden.

Jämförelseobjekten kan ibland ligga långt från värderingsobjektet.

Det statistiska underlaget för liknande bostäder vad gäller läge, beskaffenhet etc. kan vara för litet i närområdet.
Vid sådana fall breddas sökområdet till att ibland omfatta ett helt värdeområde.

Varför kan det skilja mycket på värdet mellan min gjorda värdering och grannens
försäljning av nästan samma bostad?

Vid värdering av en bostad studeras jämförbara försäljningar i närområdet. Skulle det vid något tillfälle
ske försäljningar av liknande bostäder i närområdet påverkar dessa värdet vid en värdering.

Jag bor i en villa ute på landet – hur väl stämmer värdet vid en värdering gjord av
Värderingsdata jämfört mot att jag tar dit en Mäklare?

Precisionen i värderingarna bygger på att man vill analysera en stor mängd liknande bostadsförsäljningar.
Desto mindre omsättning av liknande bostäder det är på den lokala marknaden desto osäkrare blir det framräknade värdet.

Frågor och svar om Bolån i Nordea

http://www.nordea.se/privat/lan/boende/faq-lan-krediter.html

Måste jag sälja innan jag köper?

Vi rekommenderar att du säljer ditt nuvarande boende först. Fördelen är då att du vet vad du får för din
gamla bostad. Beroende på efterfrågan på den lokala marknaden kan det vara klokt att sälja först innan
du köper något nytt.

Vad är pantbrev? Vem får pengarna?

Pantbrev är ett bevis på inteckning i en fastighet dvs. ett bevis på att ditt hus är belånat (pantsatt för lån).
Ansökan om pantbrev ska göras av den som är fastighetsägare. Om du är gift eller har gemensam bostad med
sambo så måste din make/maka eller sambo godkänna inteckningen. Godkännandet ska vara skriftligt och
det går bra att göra det direkt på ansökan som du gör till Inskrivningsmyndigheten.

Finns det inga pantbrev sedan tidigare på fastigheten och du behöver belåna den så behöver du ta ut nya pantbrev
motsvarande lånesumman. Kostnaden för pantbrev är 2 % av pantbrevbeloppet plus 375 kronor per pantbrev, att betala till Inskrivningsmyndigheten. I de flesta fall räcker det med ett pantbrev. När du lånar hos Nordea
hjälper vi dig mot en administrativ avgift.

Vad är lagfart och vad kostar det?

Lagfart är en inskrivning i fastighetsregistret där du blir upptagen som fastighetens ägare. Du får också ett
papper på att det är du som äger fastigheten. Det är en värdehandling som du bör förvara väl.

Lagfart söks hos inskrivningsmyndigheten som är en del av Lantmäteriet. I nuläget kostar lagfarten 1,5 % av
köpeskillingen plus 825 kronor i expeditionsavgift, att betala till inskrivningsmyndigheten. När du lånar hos Nordea
hjälper vi dig med ansökan om lagfart mot en administrativ avgift.

http://www.nordea.se/privat/lan/boende/faq-lan-krediter.html